Carl är middagsansvarig ikväll och när jag kom hem från jobbet stod dom här två oöppnade konservburkarna på köksbänken. Skånskans kaffe och en burk blåbärssoppa från november 1971. Tack så hemskt mycket, vi får väl se om jag törs smaka.

I helgen bjöd mamman på sin goda kycklingrätt, en av två kycklingvarianter som hon lagat så länge jag kan minnas. Igår bad jag om receptet och tidigare ikväll när jag skulle skriva ner det här så fick jag stora myror i huvudet. Alunrot! Det enda jag vet om alun är att det är en ”giftig” ingrediens i modelleran play-doh, och att barn därför inte får stoppa den i munnen. Efter att ha frågat google och bara blivit mer förvirrad var jag till slut tvungen att ringa mamman och fråga om hon verkligen försökt förgifta oss sedan vi var små. Efter en titt i kryddhyllan visade det sig vara arrowrot och inte alunrot hon använt i maten, tack och lov för det! Och tack för att jag inte gjorde en muskotnöt, det hade varit pinsamt otäckt.

Mammas ofarliga kyckling med purjo och gorgonzola
kyckling
purjolök
gorgonzola
arrowrot(!)
matlagningsgrädde eller liknande
salt, peppar

Fräs hackad purjolök mjuk och lägg i botten på en ugnsform. Stek kycklingen (hela filéer eller delad i mindre bitar) så att den får färg, salt och peppra. Lägg kycklingen ovanpå purjolöken och smula över gorgonzola. Strö över arrowrot (ungefär 2 msk) och häll över 1-2 paket matlagningsgrädde eller liknande. Grädda i 200 grader i 15-20 minuter (eller så lång tid det krävs för att få kycklingen färdig).

Servera med ris och en god sallad (vi fick en finfin bönsallad).