Idag jobbade jag tillsammans med en ny tjej. Hon berättade om alla knep hon tar till för att få hennes tvåochetthalvtåring att äta maten, fast han egentligen inte vill. Det var så roligt att jag ser fram emot att få prova själv, kanske på Carl när han är på trotshumör. Hursomhelst, det jag skulle komma till är att så här lätt kan man lura mig att äta fusktortellini. Fast jag sagt att jag aldrig mer ska äta färdigköpta, när det är så gott med hemgjorda. Lättlurad var ordet.

Tortellinigratäng
Gör en tomatsås med finhackad gul löl, krossade tomater, färsk eller torkad oregano, salt och peppar. Häll i botten på en ugnsform. Koka två paket färsk tortellini (exempelvis en med proscitto- och en med basilikafyllning) enligt anvisningar på paketet. Låt tortellinisarna rinna av och dem därefter i formen. Strö över riven (vanlig) ost och riven (ovanlig) parmesanost. Ställ in i ugnen i ungefär 10 minuter i 250 grader.

På Wikipedia fick jag även veta att tortellinins historia är mytomspunnen,
”Enligt en legend skall rätten ha skapats i Castelfranco Emilia. Lucrezia Borgia var på en resa och tog in på ett värdshus i en liten stad. Värden fångades av hennes skönhett och kunde inte låta bli att kika in i hennes rum genom nyckelhålet, men han kunde bara se hennes navel. Synen inspirerade honom att skapa tortellinin den natten.” Minsann.

Färsk pasta, 6 personer
500 g mjöl
5 ägg, inte kylskåpskalla (äggen kan bytas ut mot vatten)

Knåda till en smidig deg. Platta ut degen riktigt tunn, lättast med en pastamaskin, men med lite extra jobb så går det även vägen med en kavel. Låt degen torka lite grann, en halvtimme till timme. Skär ut i lämpligt stora fyrkanter (för små är svåra att pussla ihop). Lägg på fyllning i mitten, pensla kanterna med lite vatten, vik ihop och tryck igen kanterna på snyggast möjligt vis.

Fyllningsförslag (favoriterna hittills..)
Phliadelphia light /Pesto
Blåmögelost
Stark hårdost /Skinka
Stark hårdost /Kantareller stekta i lite smör och vitlök

Jag lovar, jag fick fler än två. Men när maten var färdigupplagd så blev jag så hungrig så kameran glömdes bort. Hoppsan.