När mat är alldeles särskilt vacker
Romtopf, Uppsala, 24 augusti 2011. Recept här.
Startskottet för årets romtopf
Igår plockade farfar och jag körsbär, och idag går startskottet för årets romtopf. Ni vet det stora kärlet där man varvar bär, socker och rom. Vartefter olika sorters bär mognar i trädgården under sommaren så fyller man på och när burken framåt höstkanten är fylld så ställs den undan och glöms bort. Lagom till jul är den färdig att plockas fram ur gömmorna igen. Då har du den ljuvligaste efterrätt att servera tillsammans med lättvispad grädde. Jag tror mig förresten veta att den som uppfann ordspråket den-som-väntar-på-någonting-gott, hade just romtopf i åtanke.
Romtopf
Rengör ett kärl med lock, t ex en kruka eller glasburk (glasburkar brukar jag diska och därefter torka i ugn i 100 grader). Under sommarens gång stoppas mogna bär i burken, varva med lika delar socker och mörk rom. Bären måste täckas helt. Förvara kallt, rör om försiktigt ibland. När kärlet är fullt, häll över i ett större kärl och fortsätt att fylla på med bär, socker och rom, alternativt ställ undan kärlet mörkt och svalt (gärna kylskåp). Låt stå så länge du har tålamod, avnjuts bäst i jul tillsammans med lättvispad grädde.
Vilka bär?
Välj bär som inte blir mosiga så lätt. Hallon och blåbär är därför en mindre bra idé, medan t ex körsbär, krusbär och vinbär fungerar finfint. I sanningens namn fuskade vi i fjol och gjorde romtopf på enbart körsbär bara för att det är så gott, men i år tänker jag fylla på med andra bär vartefter.
Lager 1; körsbär
