Han hittade vörten!
Jag hittade vörten! Det var det första Carl utropade när han stormade in genom dörren häromdagen. Sen höll han fram en pappmugg vars tjockflytande innehåll både till doft och färg påminde om den finska påskefterrätten memma, med malt ni vet. Så innan vörtbrödet från förra veckans bak ens ätits upp, tillverkades ett nytt. Och visst hade han ju helt rätt i att man inte kan baka vörtbröd utan vört, det borde vi ju ha fattat för länge sedan! Brödet blev förtrollande bra. Så vill ni impa på någon inklusive er själva, ut och leta vört (här hittar ni vörtkartan!) och baka sedan efter surdegs-Martins recept. Lova att ni testar! Vi talar alltså om det godaste (vört-)bröd jag ätit i hela mitt liv.
Publicerad i bröd, Surdegs-Martin, vört | Kommentarer (20) Skriv ut inläggSurdegspizza med rödbeta och getost
Jobbhelg, oförtjänt förkyld, tentaplugg upp över öronen, skolkris och ett släng andnöd. Det är tur att det finns någon som tar över i det röda köket när jag inte kommer ihåg att andas. I torsdags gjorde han det dessutom med ett stort plus i kanten. Hör på det här: kalljäst pizzadeg på surdeg, toppad med penslad olivolja, tunt hyvlad rödbeta och generöst med getost. Gräddad på bakstenen. Och som en extra bonus, lite ringlad honung över pizzan vid servering, tillsammans med en näve ruccola. Årets första 10-poängare, redan! Bästa Carl, vill du gifta dig med mig och bli min hemmafru?
Martins pizzadeg, 4 st
50 g vetsurdeg
10 g olivolja
130 g vatten
5 g jäst
250 g vetemjöl special
5 g salt
Lös upp jästen i vatten, blanda med vetesurdegen och olivolja. Tillsätt mjöl och salt och knåda på ett bakbord. Låt degen kalljäsa i 4 – 6 timmar. Receptet är från surdegs-Martins fina bok Surdegsbröd.
Rödbeta och getostpizza
Kavla ut degen tunt. Pensla med olivolja eller pesto. Lägg på tunt hyvad rödbeta och smulad getost. Grädda i 250 grader tills pizzan har fin färg. Toppa med lite svartpeppar, ev smulad rosmarin, lite ringlad honung och en näve ruccola.
Snedsteg
Startskottet för projekt surdegshöst
Systern skickar ett sms och frågar varför det är så tyst på pickipicki. Det finns ett enkelt svar på den frågan, och det är höstmörkret. Det är svårt att knäppa fina foton när solen sjunkit bakom grannhuset innan middagen ens är påbörjad. Det är med andra ord otacksamt att vara matbloggare såhär års. Ikväll blev jag så arg att jag ville kasta kameran genom fönstret, dra täcket över huvudet och låta pickipicki gå i ide med omedelbar verkan. Så blev det visserligen inte, men jag utlyste matstrejk på obestämd tid. För att liva upp humöret så har jag påbörjat höstens projekt: surdegsbrödsbak. Äntligen! Långt efter föräldralediga pappor och för den delen alla andra också. Av Frida fick jag två surdegsgrunder förra veckan (en på vete och en på råg). Delmål 1 är att hålla surdegsbebisarna i liv, lyckas jag bara med det så ska jag bli kung på att baka surdegsbröd på råg. Det, ser jag fram emot.
Vill du också börja baka surdegsbröd?
Martin tipsar om hur du startar en vetesurdegsgrund
Och en rågsurdegsgrund startas såhär
