Om att bli lurad av en tortellinigratäng
Lager 1, lager 2 och lager 3 
En tortellinigratäng
Idag jobbade jag tillsammans med en ny tjej. Hon berättade om alla knep hon tar till för att få hennes tvåochetthalvtåring att äta maten, fast han egentligen inte vill. Det var så roligt att jag ser fram emot att få prova själv, kanske på Carl när han är på trotshumör. Hursomhelst, det jag skulle komma till är att så här lätt kan man lura mig att äta fusktortellini. Fast jag sagt att jag aldrig mer ska äta färdigköpta, när det är så gott med hemgjorda. Lättlurad var ordet.
Tortellinigratäng
Gör en tomatsås med finhackad gul löl, krossade tomater, färsk eller torkad oregano, salt och peppar. Häll i botten på en ugnsform. Koka två paket färsk tortellini (exempelvis en med proscitto- och en med basilikafyllning) enligt anvisningar på paketet. Låt tortellinisarna rinna av och dem därefter i formen. Strö över riven (vanlig) ost och riven (ovanlig) parmesanost. Ställ in i ugnen i ungefär 10 minuter i 250 grader.
2 kommentarer till “Om att bli lurad av en tortellinigratäng”
Lämna en kommentar vetja!
Jag svarar alltid på kommentarerna här på picki, men lämnar du en egen hemsideadress så kikar jag in där också!
De där knepen på hur man får små barn att äta skulle jag behöva! Välkommen hit och visa…
Haha! Melker är nog för liten eller för smart för att luras av mig. Antagligen både och.