Det som var året 2013
Januari började med vinterutflykter, sen stängde vi in oss och gick knappt utanför dörren så länge vintern var kvar.
I februari lärde jag mig att steka krabbelurer på äkta scoutvis…
…och så hade vi semmelfest med karibiska influenser som smakade rom så väl som choklad.
I mars fick jag en brunost av kusinen, efterlyste era bästa brunosttips och fick så många förslag att jag var tvungen att köpa nya bruna ostar flera gånger om.
April var månaden vi kom hem från Toscana med våren och Italien i bagaget…
…och så kom vi på att vi ville vara ute i god tid i år och satte därför årets första garderobsglögg.
Sen så kom maj och bjöd på värme…
…luncherna smakade försommar…
…och middagarna smakade grillat.
Den tjugosjätte juni satte vi nytt personbästa när vi kom hem från skogen med årets första (och inte långt ifrån årets enda) kantareller.
…och så plockade vi granskott, precis som vanligt.
Juli bjöd på bästa sommarresan någonsin. Vi badade oss från kust till kust och på västra sidan Sverige plockade jag ostron för allra första gången…
…i Hälsingeskogarna blev det ännu en premiär när Frida tog oss till hjortronmyren och sa: här är dom, förse er! Det finns dom som sa att 2013 var bästa hjortronåret på trettio år, jag tror dom.
Juli tog liksom aldrig slut och på sommarkollot byggdes uteköket ut med en prima diskho att skölja sallad i.
I augusti for vi till Gotland för andra gången på en månad och så uppfann vi ordet ringmurspicknick…
…även tisdaglyx var ett ord vi införde i augusti. Ordet som skulle rädda oss hösten efter en fin sommar. Vi premiärade tisdagslyxen med en hink svenska kräftor tillsammans med världens bästa grannar.
I september hittade vi havtorn på ön…
…och granatäpplen i Botaniska trädgården.
I oktober fortsatte nya fina bebisar att ramla in runtomkring oss. Tillsammans med några av dom gullungar som fanns sedan tidigare bakade vi bullar så att pärlsockret yrde.
I november påbörjade vi ett vindsbygge ovanpå vår lägenhet. Vårt boende ska bli 100 städkvadratmeter större fördelat på ett antal rum och det röda köket ska byggas ut med en matfotostudio som tack för lång och trogen tjänst. Parallellt med detta tog vi Uppsalarekord i att äta snabbmat, och ja det finns dom som säger att det hänger ihop. Istället för att laga mat drack vi värmande drycker i olika favoritvarianter.
Årets sista dag är det såhär det ser ut en trappa upp. Det lär nog dröja ett par månader till innan vi lagar mat som vanligt igen. Men misströsta inte, ett av mina nyårslöften är att jag ska ta bättre hand om pickipicki 2014. Jag saknar er! Gott nytt år vetja.