Kåldolmar att vara stolt över
Senaste gången jag lagade farmors kåldolmar på egen hand, kunde jag inte ge mig själv godkänt. Vi hade helt enkelt ont om tid, och kåldolmar man får anstränga sig att skära igenom är knappast något att imponera med. När det nu i helgen var dags igen, bestämde jag mig för att det den här gången i alla fall inte skulle falla på tiden. Kåldolmefabriken fick därför bli ett halvdagsprojekt. Ett smart drag, kan konstateras såhär i efterhand. Kåldolmarna blev kalasbra och fick höga betyg av gästerna. Men, för att plocka ner mig själv från präktighetstronen, den här gången fick jag istället (i smyg) skämmas för brunsåsen. Har man en halv dag på sig i köket borde man rimligtvis kunna trolla fram hemgjord sås. Istället vispade jag i sista sekund ihop brunsås på påse! När jag slogs av att det var synd på så fina kåldolmar gjorde jag mitt bästa för att mörka och skvätte i allt från grädde till sherry. Jag tror bestämt att jag lurade alla, men jag nöjer mig nog med att vara stolt över kåldolmarna och inte över just det.
Kåldolmar
200 g nötfärs
2 portioner risgrynsgröt
(2 dl grötris, 2 dl vatten, 2,5 dl mjölk, 0,5 msk smör, 1 nypa salt)
1 tsk salt
svartpeppar
lite kryddpeppar
1,5 dl mjölk
1 vitkålshvuvud
mörk sirap
Koka grötris enligt anvisningar på paketet (jag tog lite mindre mängd mjölk). Blanda fyllningen: köttfärs, kokt grötris, salt, svartpeppar och ett uns kryddpeppar. Rör ner mjölk tills köttfärssmeten blir ganska lös (för att fyllningen i kåldolmarna inte ska bli torr och tråkig). Koka vitkålshuvudet i en stor kastrull (där hela vitkålshuvudet ryms i det kokande vattnet). Låt koka i 10-15 min, eller tills bladen börjar lossna. Ta bort vitkålsbladen allteftersom de är färdigkokta och tenderar att lossna. Detta lättast genom att lyfta upp vitkålshuvudet i korkskruven, skära loss bladet om det fortfarande sitter fast och ta bort vitkålsbladet med en stekpincett i plast eller liknande. Lägg vitkålsbladen att svalna. Fyll kåldolmarna med några matskedar köttfärssmet på varje blad och rulla ihop till ett paket. Lägg kåldolmarna i en ugnsform. Pensla med sirap utblandat i lite vatten. Grädda i 200 grader i ungefär 40-50 min. Vänd kåldolmarna efter halva tiden. Servera med kokt potatis, brunsås och lingonsylt.
Tips för att vitkålsbladen ska lossna lättare: skär djupt runt roten på det okokta vitkålshuvudet. Skruva i en korvskruv i roten för att lättare kunna lyfta upp vitkålshuvudet ur det kokande vattnet.
Publicerad i farmor, husmanskost, kål, klassiker, vitlök | Kommentarer (23) Skriv ut inlägg23 kommentarer till “Kåldolmar att vara stolt över”
Lämna en kommentar vetja!
Jag svarar alltid på kommentarerna här på picki, men lämnar du en egen hemsideadress så kikar jag in där också!
Proffsiga dolmar du har gjort! Kåldolmar är min pappas favoriträtt, det han alltid längtar efter. Ska kanske ta och bjuda honom på det snart!
Men hallå, tyckte väl att det smakade konstigt!
Helena: Det tycker jag!
Anna: Haha, nej det tyckte du inte! :-)
Åh, vad gott det ser ut. Jag kom på att jag aldrig gått in här och lämnat en kommentar trots att jag är inne här titt som tätt och tittar på din fina sida med alla roliga recept. Jag har precis nu i dagarna gått och funderat på vad jag ska göra med en spetskål som jag inhandlade häromdagen. Spetskål måste väl funka till kåldolmar också? Det ser verkligen jättegott ut!
Linda: Kul med en kommentar! :-) Spetskålen kan användas precis som vitkål, t ex till kåldolmar. Annars är det gott att ugnsbaka spetskålen nästan precis som den är:
http://www.pickipicki.se/2008/06/fylld-paprika-och-ugnsbaka-spetskal/
Vilket hantverk, det ser verkligen gott ut!
/ Kramar Ida
De ser goda ut. Man ska verkligen inte stressa med kåldomar. De ska vara helt jämförbara med vinbladsdolmar.
Bra jobbat – kåldolmarna ser fantastiska ut! Förstår att du inte är helt glad åt såsen men ibland får man koncentrera sig på huvudnumret och ta en genväg med något annat. Verkar som om smaken ändå blev bra och det var ju det viktigaste. Hade du gjort allt hade du stressat oss läsare för mycket….Blev absolut inspirerad att testa falaflar med svenska ärtor. det är något jag tänkt på tidigare men aldrig kommit till skott med – nu fick jag en påminnelse. Ha en bra vecka! /Eva
kåldolmar, åh kåldolmar… where are thou kåldolmar? (märks det att jag är övertrött och sjuk?) picki – de gula teemamuggarna är så fina, köp dem! jag har egentligen de vita, men kunde inte motstå ett gäng gula också… de marinblå är också grymma!
Ida: Ja, kåldolmar är ett hantverk, det har du alldeles rätt i! :-)
Matpolisen: Jag lovar på hedersord att aldrig mer stressa med kåldolmar!
Nässelblom&choklad: Det var klokt sagt. Falaflarna måste du testa, det är ett riktigt toppenrecept!
Charlotta: Jag gillar också de blå! Och vita, och svarta. Och röda med, faktiskt. :-)
Jag blir superimpad! Jag har hittills i mitt liv inte tagit mig tid att göra egna kåldolmar. Respect :-) Men det är ju så gott.
Inget stress alltså för lyckat resultat. Ska tänka på det. I andra sammanhang också. Men kåldolmarna från Dafgårds rullas på ackord, vill jag mig minnas från studiebesöket där. Hur ska man tolka det tro?
Önskar att jag hade haft den insikten när jag gjorde savoykålsdolmar förra helgen… Jättegoda med anorlunda twist av kokosmjölk och diverse osvenskheter, men texturen… Det kändes som om man tuggade båttampar… Å det är inte det lättaste att bortse från när man ska njuta av en middag tillsammans med de andra drabbade kring matbordet..!
kåldolmar är supergott. vitkål och köttfärs är ju en himmelsk kombination. jag säger bara kålpudding … ;)
Måste erkänna att jag faktiskt aldrig någonsin ätit kåldolmar, kanske dags att testa det :-)
Emmy: :-)
Johanna: Jajustja! Det minns jag att du berättade. Och visst rullades dom ihop på i princip ingen tid alls? :-D
Catharina: Nä, det är inte roligt! Savojkålsdolmar i kokosmjölk låter spännande ändå. Bjuder du på receptet?
Josefina: Hehe!
Linda: Ja, det är det verkligen!
Har aldrig ätit koldolmar men du får det att låta gott så jag kanske ska testa…
http://snovas.blogspot.com/2010/09/bakar-den-matbrod-ocksa.html
Man gör dem dagen före så får man tid med såsen samma dag :)
Hihi!
Brunsås på påse åt jag på restaurangen på Åhléns i Falun för två år sedan, till en (hemsk gummiaktig senig)jägarbiff och skinniga kokta potatisar. Jag går aldrig mer tillbaks dit! Fast de hade väl inte tillgång till sherry förstås ;)
Tove: Japp, det bestämmer vi här och nu att du ska. Du har en månad på dig! ;-)
Lena: Jag ska komma ihåg det till nästa gång! Potatis med skinn borde förresten vara förbjudet!
Japp! Eller bjuder och bjuder. Jag har stulit det från ”loppetoppan”…
http://www.loppetoppan.com/?p=1258
Prova! Men koka savoykålen ordentligt.
Catharina: Tusen tack! :-D
Gud vad kul med all inspiration du ger ;) Tack för det!!
Alenxandra: :-P