Dagens husman!

Pannbiff, råstekta rotfrukter och svampsås med skogschampinjoner och en skvätt sherry. Det var (går-)dagens husman i det röda köket.

Råstekt potatis hurdå?
En vass kniv framförallt. Skiva potatisen riktigt tunt. Stek (inte för mycket potatis åt gången) på medelhög värme, i rapsolja. Salt och svartpeppar. Stek i 10-15 min. Serveras på en gång.

Kåldolmar att vara stolt över

Senaste gången jag lagade farmors kåldolmar på egen hand, kunde jag inte ge mig själv godkänt. Vi hade helt enkelt ont om tid, och kåldolmar man får anstränga sig att skära igenom är knappast något att imponera med. När det nu i helgen var dags igen, bestämde jag mig för att det den här gången i alla fall inte skulle falla på tiden. Kåldolmefabriken fick därför bli ett halvdagsprojekt. Ett smart drag, kan konstateras såhär i efterhand. Kåldolmarna blev kalasbra och fick höga betyg av gästerna. Men, för att plocka ner mig själv från präktighetstronen, den här gången fick jag istället (i smyg) skämmas för brunsåsen. Har man en halv dag på sig i köket borde man rimligtvis kunna trolla fram hemgjord sås. Istället vispade jag i sista sekund ihop brunsås på påse! När jag slogs av att det var synd på så fina kåldolmar gjorde jag mitt bästa för att mörka och skvätte i allt från grädde till sherry. Jag tror bestämt att jag lurade alla, men jag nöjer mig nog med att vara stolt över kåldolmarna och inte över just det.

Kåldolmar
200 g nötfärs
2 portioner risgrynsgröt
(2 dl grötris, 2 dl vatten, 2,5 dl mjölk, 0,5 msk smör, 1 nypa salt)
1 tsk salt
svartpeppar
lite kryddpeppar
1,5 dl mjölk
1 vitkålshvuvud
mörk sirap

Koka grötris enligt anvisningar på paketet (jag tog lite mindre mängd mjölk). Blanda fyllningen: köttfärs, kokt grötris, salt, svartpeppar och ett uns kryddpeppar. Rör ner mjölk tills köttfärssmeten blir ganska lös (för att fyllningen i kåldolmarna inte ska bli torr och tråkig). Koka vitkålshuvudet i en stor kastrull (där hela vitkålshuvudet ryms i det kokande vattnet). Låt koka i 10-15 min, eller tills bladen börjar lossna. Ta bort vitkålsbladen allteftersom de är färdigkokta och tenderar att lossna. Detta lättast genom att lyfta upp vitkålshuvudet i korkskruven, skära loss bladet om det fortfarande sitter fast och ta bort vitkålsbladet med en stekpincett i plast eller liknande. Lägg vitkålsbladen att svalna. Fyll kåldolmarna med några matskedar köttfärssmet på varje blad och rulla ihop till ett paket. Lägg kåldolmarna i en ugnsform. Pensla med sirap utblandat i lite vatten. Grädda i 200 grader i ungefär 40-50 min. Vänd kåldolmarna efter halva tiden. Servera med kokt potatis, brunsås och lingonsylt.

Tips för att vitkålsbladen ska lossna lättare: skär djupt runt roten på  det okokta vitkålshuvudet. Skruva i en korvskruv i roten för att lättare kunna lyfta upp vitkålshuvudet ur det kokande vattnet.

Dagens husman på pickipicki

Pappan beklagar sig över att jag bjuder på för lite husmanskost här på picki. Här är därför en tallrik med köttbullar, råstekt potatis, prinskorv, stuvad spenat och kokt ägg. Ett rejält lass som kompensation, med andra ord. Mitt favoritrecept på köttbullar är från hemkunskapsboken vi använde i skolan för drygt tio år sedan, det enkla receptet hittar du här (för övrigt ett av de första inläggen på pickipicki – titta tillbaka och njut av ett stycke pickipickihistoria!). Köttbullar kan man ju förstås göra på tusen olika vis, inte minst på sitt eget favoritvis. Farmorn skulle till exempel aldrig göra köttbullar utan ett uns kryddpeppar i smeten, och pappan förresten, han gör sina köttbullar såhär.

Isterband på ryskt vis!

Häromdan åt vi isterband på ryskt vis, det kändes åtminstone så när tillbehören dukades fram. Men egentligen kommer ”receptet” från en småländsk klasskamrat. Gott var det, såklart, jag är ju svag för isterband. Isterband är faktiskt undantaget som gör att jag inte kan säga att jag inte äter korv. (Hur) äter du isterband?

Isterband på ryskt vis
Dela isterbanden på längden. Lägg i en ugnsform och ugnsstek isterbanden i 225 grader tills de är varma och knapriga, ungefär 20 minuter. Servera med tärnade rödbetor, saltgurka och gräddfil, samt kokt eller stekt potatis.

Uppdaterat!
Jag hade visst missförstått receptet. Rödbetorna och saltgurkan ska med in i ugnen. Nästa gång gör jag om och gör rätt.

Hej Skåne, det här gör vi om!

Innan vår resa i Skåne i somras hade jag aldrig hört talas om äggakaka. Men så kom vi till Smygehamn och delade bord med ett äldre par som åt äggakaka till lunch, farbrorn berättade glatt att godare mat finns inte. Hade jag inte varit så mätt den gången hade jag nog smakat, jag gillar ju mat med traditioner. Ikväll slog vi dock till och stekte och åt skånsk äggakaka för första gången i livet. Medan äggakakan stektes hann jag oroa mig för att den aldrig skulle stelna, att den skulle bli vidbränd eller att den (hemska tanke) skulle smaka som en tjock omelett. Men jag hade fel flera gånger om och äggakakan var överraskande god. Den smakade som en tjock pannkaka ungefär, och jag som är svag för pannkaka, vilken vinstlott! Hej Skåne, det här gör vi om!

Äggakaka
4,5 dl vetemjöl
0,5 msk salt
2 msk socker
8 ägg
8 dl mjölk
smör att steka i
rårörda lingon
fläsk

Blanda mjöl, salt och socker i en bunke. Vispa ner äggen till en slät smet och vispa därefter ner mjölken försiktigt. Hetta upp en klick smör i en stor stekpanna och häll i smeten. Låt äggakakan steka på medelvärme, allt efter den stelnar i botten av stekpannan picka med en gaffel så att lös smet kan rinna ner. När äggakakan stelnat, lägg på en tallrik och vänd den för att steka ovansidan ett par minuter. Servera äggakakan med stekt fläsk/bacon, rårörda lingon och färsk persilja.

Receptet är för 4 personer och kommer ursprungligen från DN.

Smygehamn, juli 2009

När den stora paltkoman nästan slog till

Förra veckan blev jag bjuden på pitepalt, för första gången någonsin. Eftersom vi var tre vegetarianer och jag, så åt vi en vegetarisk variant med fetaost i fyllningen istället för fläsk. Den av oss med mest norrländskt ursprung åt pitepalten på ett särskilt vis, skar av toppen, plockade ur fyllningen, rörde om med smör och hade allt möjligt konstigt för sig där på tallriken. Något fint hette det visst också, smörgrotta kanske? I vilket fall var det väldigt gott, jag vill bli bjuden på pitepalt igen! Pitepalt, med lingonsylt, stekta kantareller, en klick smör och ett glas mjölk. Nu slog aldrig den stora paltkoman omkull mig, men nog kan jag föreställa mig vad den innebär.

Pitepalt
Johanna och Robin gjorde pitepalten efter recept på baksidan av kornmjölpaketet. Eller så kan man fråga google och hitta ett recept på Tasteline. För en vegetarisk variant rekommenderas fetaost i fyllningen, för sältans skull. Särskilt gott var det också med smörstekta kantareller till.