Hjortronsafari i Hälsingland!

När Frida skrev till mig att det var bästa hjortronåret på trettio år och att vi var välkomna förbi på hjortronsafari, då lämnade vi södra Sverige och styrde bilen mot Hälsingland. Hjortron har alltid varit som ett sagobär för mig. Ibland har jag turen att få smaka, men att köpa eller ännu hellre plocka själv har visat sig omöjligt trots regelbundna ansträngningar. Förstå då lyckan när någon lotsar en fram till myren och säger här är dom. Man tittar ner, ser några orangea bär och sen är det bara att följa hjortronstigen i all oändlighet (eller tills plocksällskapet säger att det är nog). Bären blev syltburkar som kommer att räcka i åratal och nu fantiserar jag om lyxfrukostar med varannan gång våfflor, hjortronsylt och grädde och varannan gång scones med sylt och vispad creme fraiche.

Hjortronsylt
Rensa och väg bären. Väg upp bärens halva vikt i socker och varva bär och socker i en kastrull. Låt stå ett par timmar så att bären vätskar sig. Koka upp och låt sedan småputtra i 10-15 min, rör om ibland. Häll upp sylten i väl rengjorda burkar (efter du diskat burkarna, låt de torka i 100 grader varm ugn).

En miljon hjortron

Carnitas med tillhörande färggranna röror

Efter hettan på myren och ett svalkande dopp i Ljusnan bjöds vi på middag i kvällssol utanför finaste Hälsingehuset. Jag tror kocken hade färgen hjortronorange i åtanke när han tillverkade tillhörande röror.

Jonas Crambys carnitas
0,5 kg fläskkarré
0,5 l coca-cola
1 st apelsin
1 st lime
5 st vitlöksklyftor
soya
cayennepeppar
vitpeppar
svartpeppar
vitlökspulver
chilipulver
oregano
salt

Skär fläskkarrén i små bitar och gör en kryddblandning av de torra kryddorna. Massera in dem i köttet. Pressa över lime och apelsin, häll i soya, hackad vitlök och låt marinera någon timme eller över natten. Stek köttet, när det fått färg häll över marinaden. Häll över cola så att det täcker köttet. Fyll på när det behövs. Småkoka i minst två timmar tills köttet enkelt delar sig i trådar. Smaka av med mer kryddor efter behag.

Servera köttet med tortillas, mangosalsa (gör som Uffe, förgyll salsan med sharon och habanero), guaccamole och nachos.

Fintjej och Fridas snygga blåbärsglass

Ostronfiske på västkusten

När solen bytte kust följde vi efter. Några mil norr om Göteborg hittade vi Carls bror med storfamilj och blev så väl omhändertagna att vi aldrig ville fara därifrån. Nere på stranden varvade vi bad med att plocka ostron och på kvällen var det ostronfest. Ja ni hör ju, visst låter det snudd på lite för bra för att vara sant? Någonstans mellan två kallsupar serverade jag idén att vi kanske kunde få bidra med en fisksoppa till middagsbordet. När Carl så riktigt påpekade att det alltså var ett gäng kustbor uppfödda på fisk och skaldjur som vi skulle försöka impa på med en fisksoppa, så var det liksom försent att dra sig ur. Så när huset sov siesta stod vi där i hettan och kokade buljong på räkskal,  grönsaksslattar och saffran samtidigt som vi höll våra tummar för att kökets näst största kastrull skulle rymma soppa nog att mätta hela storfamiljen. Med vitlöksbröd och aioli i sällskap gjorde den tack och lov det och soppan blev tillräckligt god för att vi åtminstone inte skulle behöva skämmas.

Kokta ostron med vitlökssmör och citron

Storfamiljsmorfarn serverade rökta ostron

En fisksoppa för många

Någonstans mellan ostronsafari och ostronfest tog vi bilen och for på kyrkkaffe. Äggost och hallonsylt, resans bästa lördagsgodis.

Yngsjös strandhusrestaurang!

Vi gjorde förresten ytterligare en mycket bra sak under dygnet i Kivik. Det var att lägga upp tillräckligt många bilder på Instagram för att Lotta som var några mil norrut skulle bjuda in oss på lyxlunch. Instagram alltså, sommaren 2013 i ett nötskal? Klart vi styrde dit. Mitt på stranden hittade vi Lottas och Anders lilla hus och bjöds på lax- och potatisgratäng såväl som lokal Yngsjöglass. Det gick varken någon mat- eller badnöd på oss kan man säga. Tio minuter efter att våra magar var mätta och lyckliga bytte vi om till badkläder och sprang tio springsteg ner i havet. En riktig vinstlotteftermiddag!

Lax- och potatisgratäng
400 g kokt potatis
600 g laxfilé (utan skinn)
2 dl vispgrädde
0,5 tub kaviar (ca 85 g)
Vit- eller svartpeppar ur kvarn
1 dl riven väserbottensost

Lägg de kokta potatisarna i en ugnsform och tryck till med en gaffel (eller mosa med handen). Skär laxen i 2 cm tjocka bitar och varva med potatisen. Vispa grädden och smaksätt den med kaviar och peppar. Bred ut kaviargrädden i formen så att den täcker fisk och potatis. Toppa med riven ost och gratinera i ugnen i 225 grader i cirka 15 min.

Apropå Yngsjö
Middagstips – Kastanjelund

Ett dygn i Kivik med omnejd

Efter ytterligare en stranddag siktade vi än en gång på Danmark när Carl plötsligt gjorde en 180 graders sväng med bilen och sa att det blir Kivik istället. Kivik! Där vi varit så många gånger, sett och gjort allt? Vi har redan hälsat på i Mandelmanns trädgård, badat där äng möter hav, fikat på Kiviks lilla råa och vi har så många gånger fyllt bilen med must, liksom vi har ätit vid vägs ände där fina Friden ligger. Men okejdå, i efterhand måste jag ge honom rätt. Aldrig (någonsin) tidgare har vi bott så fint som på Kiviks hotell. Hade vi inte vänt om hade vi inte heller fått äta middag på Allé tillsammans med Emma och Josef. Till Allé hade vi förresten inte hittat den här gången heller om det inte varit för att Anna Billing tipsade oss. Jag känner att det är min skyldighet att tipsa vidare, för det här får ni inte missa. En restaurangpärla i en ombyggd lada, med förtrollande god mat.

Önskar att frukosten som fick 10 poäng skulle fastnat lite mer på bild än såhär.

Men jag tror att det var frukostutsikten med rosenträdgård och vidsträckt hav som liksom stal kamerauppmärksamheten den här gången.

Obligatoriska äppeltavlekort lades på den riktiga brevlådan.

Sen gjorde vi en sak till vi alltid missat vid tidgare besök. Vi gav oss in i den vackra nationalparken här i krokarna och promenerade upp mot Stens huvud. Högst uppe på toppen ser man kustremsan söderut såväl som norrut, mäktigt är det.

Om utsikten fastnade på bild? Inte i den utsträckning man kunde ha trott, det gjorde däremot min kamp att se till att kjolen inte blåste bort.
Avdelning sådant som är svårt att motstå.

Hitta hit
Allé i Svinaberga
Kiviks Hotell

Ännu mer i Kivik med omnejd
Mandelmanns trädgårdar
Kiviks lilla Råa
Fina badet Haväng
Friden

Poststämpel Skåne

På väg till Danmark fastnade vi i Skåne. Det var visst svårt att bara passera ett Österlen där sädesfälten dansar och solen bara ler. Så nu är vi här. På dagarna åker vi på utflykter tillsammans med badkläder, picknickväska och loppisplånboken. På kvällarna betar vi av Malmötipsen vi fått av dom som kan den här stan. Malmö förresten, vilken stad! Här har jag alltid passerat på väg någon annanstans, varför har ingen sagt något?
Malmömaten i sig gör att det här omöjligt kan vara årets sista resa hit. Jag är inte klar här än, vill äta och se mer. Häromkvällen åt vi på Metro precis invid Möllevångstorget. En precis lagom liten meny med vällagad och god mat.

Uteserveringsvädret gör att vi tar Malmötipsarna på orden och dricker drinkar på Mrs Browns utservering och lyssnar på gratiskonsert på en av sommarscenerna.

Utomhuskonsert!

Apropå poststämpel Skåne, vem vill inte ha den här adressen?

Frågade efter Malmös godaste falafel och fick två tips i retur, Kebab- och falafelstationen vid Centralstationen och Falafel Nr 1 vid Drottningtorget. Hur en rejäl falafelrulle som man både blir mätt och lycklig av inte kostar mer än trettio kronor är för mig en gåta.

Men mest har vi nog ätit oss mätta på glass. Här på bästa Olof Viktors på Österlen. Tahitivaniljen var som en glassdröm.

Glassen har vi sköljt ner med varannan skånsk must, varannan skånsk cider. Här är flaskan som innehåller fyra av mina favoritäppelsorter, det borde ju nästan stå mitt namn på den. Men att det står farfar är snäppet finare.

Och visst bjuder även Malmö på vackra solnedgångar. Här är en av 92 likadana bilder som fastnade i kameran när vi kvällsfikade i Västra hamnen igår kväll. Nittiotvå (!) solnedgångar, idag har vi kameraförbud.

Skånetipsen
Metro på Möllan
Mrs Brown
Olof Viktors
Sommarscen Malmö

Fler tips
Fler skånska och svenska smultronställen återfinns här 

Vykortet från Gotland

När vi efter några dagar på Gotland skulle lämna ön frågade Carls syster vilken mat som varit allra godast. Jag tror bestämt att det var den rökta fisken vi inhandlade i Katthammarsvik och åt på enklaste vis tillsammans med kokt färskpotatis, gräddfil och dill. Rökt fisk är den bästa sommarmaten, oavsett var den intas.

Utöver fisk åts en hel del matsäck och vår loppisfyndade picknickväska var lika bra att ha som den är snygg. Enda missen var nog att vi inte snattade med oss systerns campingbord på vår fortsatta färd.

Charmigast på ön var utan tvekan två-och-ett-halvt-åringen som numera lystrar till namnet lill-gulle.

Vackraste solnedgången hittade vi i Visby, där vår vokabulär utökades med ordet ringmurspicknick.

I samma stad inhandlade vi favoritteet på bästa Kränku, ätbara souvenirer är som bekant vår melodi.
På väg till Fårö hittade vi öns godaste fika på Rute stenugnsbageri. Dit vill jag tillbaks, dit också.
Nu har vi tagit båten från Visby till Oskarshamn och siktar på Danmark. Vi saknar redan vår lill-gulle kanelbulle.

Gotlandstipsen
Katthammarsviks rökeri
Krämku te och kaffe
Rute stensugnsbageri

Fler smultronställen i Sverige
Långa listan återfinns här

Det riktiga sommarlovet

Igår – årets första hallon

Idag – årets första r-i-k-t-i-g-a sommarlovsdag. Vi har packat kofferten och lånat ut lägenhetsnyckeln. Nu styr vi bilen i riktning mot sol och alla fina smultronställen vi samlade tillsammans med er för några somrar sedan. Hoppas att ni har en fin sommar allesammas, att maten är god, picknickkorgen alltid välfylld och glassarna många.

Smultronställen i Sverige
Här är dom!

Titta vilka som är här nu!

Det råder ingen tvekan om att årets första blåbär är dom allra godaste. 4 dl nr 1 toppade Johanna en sockerkakssmet med och bakade sen en ljuvlig blåbärskaka. Mer invecklat än så behöver inte sommarfikat vara, för godare än såhär kan det ju knappast bli.
4 dl nr 2 åt vi tillsammans med glass. Somliga åt glass med blåbär, somliga åt blåbär med glass.

Fyraåringen gick all in och fyllde struten med blåbär istället för glass. Jag har förresten en känsla av att hennes lillebror kommer att vandra i samma fina fotspår, han åt dagen till ära sina livs första och jag såg mersmak i blicken.