En persisk köttfärspasta

Häromdagen intog Paliz det röda köket och svängde ihop en köttfärspasta som var så långt ifrån en klassisk spaghetti och köttfärsås man bara kan komma. Gurkmeja, kanel, knaperstekt potatis i botten av kastrullen, ja ni hör ju att vi varken landar i Sverige eller Italien. Receptet kommer ursprungligen från hennes farmor i Iran och jag är både mallig och belåten över att det hittat hela vägen hem till mig. Det här gör vi om.

Paliz persiska köttfärspasta
4 port spaghetti
500 g nötfärs
1 gul lök
2 msk rapsolja
1,5 tsk salt
knappt 0,5 tsk svartpeppar
1 tsk malen kanel
0,5 gurkmeja
0,5 tsk cayennepeppar
5 msk tomatpuré
1-2 potatisar
2 msk olja

Koka pastan, häll av vattnet när pastan nästan är färdigkokt. Finhacka lök och fräs mjuk i olja. Ta av löken. Bryn köttfärsen, tillsätt kryddor och tomatpuré. Rör ner löken, låt koka ihop 5-10 min. Under skala och skiva potatisen i knappt 0,5 cm tjocka skivor. I botten på pastakastrullen: tillsätt 2 msk olja och fördela ut ett lager skivad potatis. Varva pasta och köttfärs ovanpå potatisen, rör om så att de blandas med varandra. Låt stå under lock (som lindats in i kökshanduk) på lägsta värme i 15-20 min.

Utan spår av nötter

Det här med att fota mat alltså. Man handlar ingredienserna, lagar maten, fotar maten, äter maten och konstaterar att det här var ju både en snabblagad och god vegorätt. Sen stoppar man in bilderna i datorn, och först då ser man att de rostade solroskärnorna fattas på tallriken. Ni ska veta vad arg man blir då.

 Citron- och getostpasta
400 g pasta
1 paket matlagningsgrädde
skal från en citron, saft från en halv
1 rejäl näve solroskärnor
2 rejäla nävar färsk bladpersilja
2 vitlöksklyftor
1 msk rapsolja
1 krm svartpeppar
200 g getost

Koka pastan. Rosta solroskärnorna i en torr, het panna tills de börjar få färg. Skiva vitlök och stek den i olja. Tillsätt grädden och låt småputtra. Smaka av med svartpeppar, grovklippt persilja, citronskal och saft från en halv citron. Vänd ner pastan. Servera på tallrik toppad med smulad getost och ja, rostade solroskärnor.

Tryffelhimlen!

Det här med att komma hem igen och sätta ord på vad man har sett, ätit och upplevt är ungefär lika svårt som det är att greppa att det faktiskt var 30 grader och sol igår, tio grader och blåst idag. Jag behöver definitivt en övergång till vardagsmaten igen. Ska vi göra en deal? Om jag bjuder på ett gäng inlägg på temat hit-skulle-jag-åka-tillbaka-nästa-gång-i-Toscana, så bjuder ni på era bästa Italien-tips i samma anda. Vart skulle ni vilja åka tillbaka? Vad skulle ni äta igen och var? Lämna en kommentar vetja! Allt som är ätbart, drickbart och sevärt gills. Tryffelpastan jag åt på dei Frescobaldi Ristorante & Wine Bar i Florens skulle jag mer än gärna uppleva igen. Det måste vara såhär det ser ut i tryffelhimlen.

Kanske lite HCHF ikväll?

Vi har varit dåliga på att fota maten den här veckan. Tiden har helt enkelt inte räckt till att laga, fota och äta varje dag, det blir ju så ibland. Istället letar jag bland opublicerade inlägg och hittar ett foto på en Paolo Roberto-rätt som vi tillagade för ett tag sedan. Pasta al forno, en enklare variant av lasagne med pasta, köttfärs, bechamelsås och generöst med olika sorters ost. Ett riktigt HCHF-recept helt enkelt. Inlägget må ha varit opublicerat, men maten var faktiskt över förväntan god. Gillar man lasagne, så gillar man det här, det törs jag snudd på garantera.

Paolos pasta al forno
Koka 500 g pasta (penne, spiraler el liknande). Gör en god köttfärsås (köttfärs, finhackade morötter, stjälkselleri och gul lök, krossade tomater, rödvin och basilika, låt puttra längre). Gör även bechamelsås (se nedan). I en smord ugnsform: varva pasta, köttfärs, bechamel, 1 dl riven parmesanost och 125 g smulad mozzarella. Gratinera i 225 grader i ung 20 min.

Bechamelsås
1,5 msk smör
1,5 msk vetemjöl
3 dl mjölk
2 krm salt
0,5 krm vitpeppar
lite riven muskot

Smält smör på låg värme i en kastrull. Vispa ner mjöl till en slät smed. Vispa ner mjölken. Koka på svag värme och smaksätt med salt, vitpeppar och lite muskot.

När tärningen faller på musselpasta

Det vore kanske en överdrift att kalla det tradition, men vissa fredagar dukar vi fram musslor i det röda köket. Vi brukar slå tärning om huruvuda det ska bli musslor i form av moules marinés, musselrisotto eller musselpasta. Det bästa med att slå tärning med sådana alternativ, är att det alltid blir vinst. Nu senast föll tärningen på musselpastan, hurra för det!

Musselpasta
Koka pasta för två. Tvätta och skrubba (ett nät) musslor ordentligt. Knacka musslorna i bänken, de som inte stängs slängs. Stek finhackad lök och vitlök i olja i en stor kastrull. Löken ska bli mjuk, utan att få färg. Koka upp ett par dl vitt vin och lika mycket vatten, lägg i musslorna och låt dem koka under lock några minuter tills de öppnar sig. De musslor som inte öppnat sig slängs. Plocka musslorna ur skalen, men spar ett gäng musslor med skal att toppa pastan med. Fräs lite lök, färsk röd chili, och ev lite vitlök i någon matsked olja i en stekpanna. När löken är mjuk, häll över 1-2 dl av musselspadet och grädde efter behag. Smaka av med salt och svartpeppar. Rör ner nykokt pasta, musslorna och rejält med finhackad bladpersilja.

Andra vinnarkast med samma tärning
Moules marinés och hembakad baguette
Musselrisotto

Kyckling som smakar jul!

Inget är så tacksamt att smaksätta som kycklingfärs. Vips så smakar den än det ena, än det andra. Vad passar då bättre såhär i december än att kycklingpastan får en fin smak av jul? Jag tillhör dem som inte äter mig mätt på julbord innan jul. Hela december är därför en enda lång längtan och nedräkning till julaftonsmaten. Att äta ”annan mat” som smakar jul stillar inte den längtan, tvärtom. Jag längtar mer än någonsin förr. 11 dagar kvar.

Kycklingpasta med smak av jul
Fräs en finhackad gul lök i någon matsked rapsolja. När löken blivit mjuk, rör ner 400 g kycklingfärs och låt bryna. Krydda med 1 tsk salt, 2 tsk kanel, 1,5 krm kryddpeppar och 2-3 msk chilisås. Rör ner 1 burk krossade tomater eller 2 dl creme fraiche. Låt puttra medan pastan kokar, smaka av med mer kryddor om det behövs. Servera kycklingpastan med grovriven parmesan, lite pudrad kanel och grovhackad bladpersilja.

Kycklingfärs på andra vis
Kycklingfärsbiffar med smak av chili och ingefära, i pita bröd
Kycklingfärssås med smak av curry
Nudelgryta med kycklingfrikadeller

En nygammal kycklingfavorit

Det här är en favoriträtt från förr i tiden, eller ja, det är väl i alla fall 10 år sedan jag och ett par vänner tillsammans lagade den här rätten flitigt. Sen föll den i glömska. Och för den delen så äter inte just vi middagar tillsammans särskilt ofta nuförtiden, om ens alls. Tiden går ju, som bekant. Därför var det särskilt roligt när en av dessa vänners flickvän, ovetandes om förr-i-tiden, avslöjade att den här kycklingpastan var den första hemlagade middagen han bjöd henne på. Det kändes fint på något vis, och visst är det här mat att falla för.

Kycklingpasta med spenat
och soltorkade tomater
500 g kycklingfilé
2 vitlöksklyftor
1,5 dl grädde + 1,5 dl mjölk
(kan bytas ut mot 2 dl creme fraiche)
100-150 g färsk bladspenat
8 st marinerade soltorkade tomater
salt och svartpeppar
pasta

Dela kycklingen i små bitar och bryn i smör eller rapsolja i en stekpanna. Salta och peppra. Skölj spenaten. Tillsätt finskivad vitlök, grovstrimlade soltorkade tomater och spenat. Tillsätt grädde och mjölk, låt koka ihop några minuter. Servera såsen med nykokt pasta. Receptet (ursprungligen från Arla) är för fyra personer.

Att ta hjälp av en älg i köket

Ibland brinner det i knutarna när det vankas mat i det röda köket. Eftersom båda delarna av det här hushållet lätt tappar humöret när den stora hungern slår till,  så gäller det att kunna handla snabbt. Det här är ett exempel på en lunch eller middag (minns inte vilket) som inte kommer vinna några priser. Men som å andra sidan kan kontra med att den kräver minimal ansträngning, som hinner lagas medan pastan kokar och som smakar helt klart godkänt. Är dessutom halva poängen med måltiden att humöret ska höjas, så är ett starkt tips att plocka fram den roligaste pastan ur skafferiet. Pastaälgar kvalar lätt in i den kategorin.

En snabb pastamiddag,
med oliver och sting
Koka 2 portioner av den roligaste pastan i skafferiet. Värm en burk creme fraiche och smaka av med 0,5 tsk balsamvinäger, 1 tsk sambal oelek och lite salt. Gör en bönsallad med blandade bönor, tomater och rödlök. Blanda ner den nykokta pastan i såsen. Servera pastan med bönsalladen, tunna skivor chorizo och rejält med goda kalamata oliver.