Hur man hittar Annas lavendelkaka

Jag fick förresten bakläxa när jag inte bjöd på eftermiddagsfika på födelsedagen. För att gottgöra den missen såg jag till att kompensera med marginal. Igår packade jag därför ner det finaste fikat av dem alla. Annas lavendelblondies, en kladdig vit chokladkaka som doftar lavendel lång väg. Sen stod dom på rad och frågade om den där matbloggen min som dom hört talas om. Hur man egentligen hittar dit och om möjligen det där lavendelkakerecptet går att hitta där? Jag anar ett samband mellan kakan och det plötsliga intresse för picki. Men kakan hittar ni inte här, däremot återfinns receptet inne i Annas fina skafferi.

I förrgår dansade vi kalvdans!

Jag lovade ju att jag skulle berätta vad jag fick av Johan, den där påsen med något gult och spännande som har legat i min frys sedan dess. Råmjölk var det och kalvdans blev det. I sanningens namn darrade jag ikapp med kalvdansen när jag insåg att den skulle provsmakas av såväl ett gäng skeptiska nybörjare till mjölkbondens son uppfödd på kalvdans. Om jag hade behövt oroa mig? Nix, succé var det samlade omdömet.

Kalvdans på Johans vis
Smörj en form (vår kalvdans hade 4 cm i mankhöjd). Vispa ner 1 ägg, 5 tsk strösocker och en nypa salt i 1 liter blandad råmjölk. Smaksätt med 1 tsk malen kanel och 0,5 tsk stött kardemumma. Häll råmjölken i formen och grädda i vattenbad i nedre delen av ugnen i 170 grader tills dansen stannar. Det tar 1-2 timmar. Vi serverade kalvdansen ljummen med hallonsylt till.

Hur man bäst tinar råmjölk eller hur man vet att kalvdansen är stannat kan ni läsa i Johans (farmors) originalrecept här.

Önska får man

Häromdagen utannonserade jag på twitter att jag önskar mig en jordkällare i födelsedagspresent, alternativt ett skafferi liknande muminmammans eller en större frys. Eftersom dagen är här och jag ser inget dera, är jag inte dummare än att jag går över till plan B och istället önskar mig det finaste man kan få: andras favoritrecept. Lämna ett riktigt toppenrecept i kommentarsfältet så blir jag gladare än du kan ana.

5 månader senare

I början på april efterlyste jag era bästa få-avokadokärna-att-gro-tips. Det var en vadslagning med några kamrater om vem som först skulle lyckas med detta. Häromdan lämnade Katarina en kommentar här på picki och frågade om det hänt något med min kärna. Här är svaret, 24 cm hög och 40 cm mellan vingspetsarna. Med tanke på att de övriga som ingick vadslagningen byter ämne så fort avokadokärnorna kommer på tal, så tror jag att det här är ett vinnarexemplar.

En skördepizza att tycka om

För att fira att jag i år äntligen kom iväg på Botaniska trädgårdens växt- och odlardag bakade vi skördepizza i lördags kväll. Fyra sorters marknadsfyndade rödbetor hamnade på pizzan, tillsammans med zucchini och getost. Jag vet att jag ofta byter pizzafavoriter, men om jag säger att det delades ut 10 poäng i det röda köket igår så förstår ni att den här är riktigt ruskigt god. Vad som är knepet? Att skiva rödbetorna respektive zucchinin så tunt det bara är möjligt. Getosten däremot, ju tjockare skivor desto bättre. Det var för övrigt en fin dag på Botaniska, billiga växter, äppelsortsbestämning och odlartävling. Jag köpte vaniljgräs av en ljuvlig kvinna vid ståndet med köksväxtperenner. Hon pratade i ett och delade med sig av så många fina tips och recept att jag helst hade köpt med mig hela henne hem. Men så kan man ju inte göra (tack-och-lov), och fyra färgglada rödbetor är inte så dumt det heller.

Skördepizza
Arbeta ihop pizzadegen och låt jäsa. Gör en tomatsås enligt konstens alla regler (ni vet, goda tomater, låt puttra länge, mixa slät osv). Skala färska rödbetor och skiva riktigt tunt. Likaså med zucchini, tunna skivor ska det vara. Kavla ut tunna pizzabottnar. Bred ut ett tunt lager tomatsås, toppa med zucchini, getost och tjocka skivor getost. Grädda på baksten, eller plåt med bakplåtspapper, 250 grader tills botten är knaprig och pizzan har fått fin färg). Pynta med färsk timjan och flingsalt.

Recept på pizzadeg
Vi måttar sällan ingredienserna i pizzadegen, men två bra recept är;
Martins surdegsbotten
Leilas pizzadeg

Botaniska trädgården, Uppsala
Botans dag och odlartävling

Fyra ggr rödbeta; Forno, Bulls blood, Chioggia och  Albina Verdena

När mat är alldeles särskilt vacker

Romtopf, Uppsala, 24 augusti 2011. Recept här.

Moussaka med halloumi

Hade jag satt etiketter på maten i det röda köket, så hade moussaka utan tvekan hamnat i samma fack som lasagne. Mat som med fördel tillagas kvällen före eftersom den är godare dan därpå (och som därmed är en hit i matlådan). Bägge rätterna faller dessutom inom kategorin mat som är lättare att fota kall än varm (det faktum kan inget paljettlinne i världen ändra på). Inspirerad av Fontanas recept toppades moussakan den här gången med riven halloumiost, ett fint knep att lägga på minnet. Sen finns det nog inte så mycket mer att tillägga vad gäller moussakan, jag menar att det är jag som har stans godaste matlåda idag torde ju vara underförstått.

Moussaka
1 lök
600 g nötfärs
0,5 dl rött vin
olivolja
1 burk krossade tomater
1 tsk salt
svartpeppar
mynta
1 nypa kanel
1 zucchini
1 aubergine
800 g potatis
2 msk smör
5 msk vetemjöl
6 dl mjölk
1 halloumiost

Finhacka lök och fräs mjuk i olja. Tillsätt köttfärs och bryn. Tillsätt krossade tomater och vin. Smaka av med kryddor och låt småputtra medan resten av ingredienserna förbereds. Skala och skiva potatis, råstek lätt i olivolja, salta. Skiva zucchini och aubergine i centimetertjocka skivor. Stek någon minut på varje sida, på medelhög värme i olja, salta och peppra. Gör behamelsås: smält smöret i en kastrull, rör ut mjölet i smöret och vispa därefter ner mjölken. Låt koka upp så att såsen tjocknar. Lägg potatisen i botten på en ugnsform tillsammans med lite av den rivna halloumiosten. Bred över köttfärssåsen och toppa med skivad zucchini och aubergine. Häll över bechamelsås och strö den rivna halloumin över moussakan. Grädda i mitten av ugnen i 175 grader, ca 40 min.

En chutney med röda vinbär

Här kommer en eftersläntrare bland rödvinbärsrecepten. Jag fick hålla igen med några recept där i slutet på juli. Vågade helt enkelt inte ge er alla recept på en gång, för tänk om någon av er slagit bakut och aldrig mer velat titta åt ett vinbär. Vem vill ha det på sitt samvete? Inte jag. Sedan hade det ju givetvis även varit synd och skam om chutneyn fått passera som ett recept i mängden, nu när den råkar vara alldeles särskilt god.

Rödvinbärschutney
Koka upp knappt 5 dl rensade röda vinbär tillsammans med en finhackad röd chili (utan kärnor och innerväggar) samt 1 dryg dl socker. Låta småkoka 5-10 min tills chutneyn tjocknar till, häll därefter upp i en väl rengjord glasburk.