Ätbara souvenirer

Jag såg att någon av er frågade hur det kommer sig att jag och Årets kock är i Florens, en relevant fråga givetvis. När Tomas vann tävlingen tidigare i år var en del av priset en stipendieresa hit till Toscana, och vi är några stycken som bjudits med att ta del av toscansk mat- och vinkultur. Italien snålar ju knappast med inspiration och jag fyller mage, kamera och anteckningsblock med mat och dryck. Bilden ovan är tagen på en gård söder om Florence (Fattoria Corzano e Paterno) och här visar Arianna Gelpke druvor av Sangiovese. Familjen på gården producerar vin i mindre skala, men ägnar sig huvudsakligen åt ostproduktion. Att samtliga i vårt sällskap numera har minst en ost var i minibaren i respektive hotellrum är alltså ingen slump, utan ett gott betyg på ostarna vi provsmakade och köpte med oss hem. Ätbara souvenirer är ju som bekant de bästa.

Florens är fint!

Nu är vi här och Florens är fint. På frågan hur man sätter ribban för en matvecka i Toscana kan svaret till exempel lyda: en tallrik med prima tomater och ett par rejäla stycken krämig (Burrata) mozzarella, toppat med basilikaolja. Ja, till förrätt alltså. Men det var igår, idag ska vi ägna förmiddagen åt att äta ost och på eftermiddagen blir det kallskuret. Jag börjar så sakta inse att övervikt-på-planet-hem kan innebära mer än det som inte rymdes i bagaget.

Var hittar ni maten?
Här, ringa in på kartan över Florens vetja

Pickipicki goes Italien!

Vet ni vad? Tomas Diederichsen (Årets kock 2011), jag och ni ska åka till Italien den här veckan! Jag vet att det låter alldeles för bra för att sant, men precis så ligger det till. Utöver sommarklänningar och en otäck förkylning, har jag packat ner dator och kamera. Så stryk veckomatsedeln vetja, den här veckan blir det italienskt för hela slanten.

Ett vykort från Helsingfors flygplats!

Systern och jag sitter på Helsingfors flygplats och äter frukost nummer 2, karelska piroger med äggsmör. Tidigare i veckan bakade jag faktiskt egna piroger. Det är ett pilligt jobb, och inget för det otålige. Men, i likhet med  städning, infinner sig en skön känsla av belåtenhet när det äntligen är klart. Det är då man sjunker ner i soffan, drar en lättnadens suck och konstaterar att det nog dröjer ett tag till nästa gång.

Karelska piroger
Deg:
5 dl rågmjöl
2 tsk salt
2 dl vatten
1 msk smör
Fyllning:
2 dl grötris
2 dl vatten
1 liter mjölk
2 tsk salt
1 msk smör

Låt riset koka i vattnet tills allt vatten kokat in, tillsätt det mesta av mjölken och låt gröten småputtra i 30-40 minuter. Späd ev med mer mjölk. Tillsätt salt och smör. Låt gröten kallna.

Blanda ingredienserna till en slät deg. Dela degen i 25-30 lika stora bitar. Täck degbitarna med plastfolie så att de inte torkar. Kavla ut en i taget till ovala plättar, ungefär 10 cm i diameter. Bre på lite gröt och lämna 1 cm ut till kanten. Vik över kanterna, en liten bit i taget och pressa ihop vart efter (ungefär såhär). Grädda pirogerna i 275 grader i 15 minuter. När de är färdiggräddade och precis kommit ut ur ugnen penslas ovan- och undersida med en blandning av vatten och smör. Låt pirogerna ligga i en stor skål med en bakduk över tills de svalnat. Servera pirogerna med äggsmör.

Äggsmör
3 kokta ägg
5-6 msk smör
200 gram keso

Finhacka kokta ägg, blanda med rumsvarmt smör och keso. Äggsmör är godast kallt till varma piroger.

Vinbladsdolmar

Igår kväll utnyttjade jag en livlina, och ringde en vän. Hon gör de godaste vinbladsdolmar jag vet, och mina, ja de vill ju helst inte hålla ihop alls. Vilka som är Faridés bästa knep? Inte för mycket fyllning, rulla tajt och packa dolmarna tätt-tätt i kastrullen när de ska kokas, sjud i lite vatten och under en tallrik som tyngd. Vi får väl se huruvida hennes experttips ger resultat, om tio minuter radiolagar jag mina vinbladsdolmar igen. Men som sagt, ibland är det tur att radio inte syns.

Vinbladsdolmar
250 g vinblad
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
2 dl långkornigt ris
0,5 dl olivolja
1 dl färsk mynta
1 dl färsk bladpersilja
0,5 korinter
0,5 pinjenötter
3 dl vatten
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
2 msk granatäpplesirap
0,5 citron
2-3 msk olja

Skölj vinbladen i vatten och krama ur, upprepa ett par gånger. Klipp
bort skaftet. Fräs finhackad lök och vitlök i 0,5 dl olja i en
stekpanna. Tillsätt ris (skölj först), grovhackade örter, nötter,
korinter, vatten, salt och peppar. Låt koka tills vattnet kokat in.
Smaksätt med granatäpplesirap. Lägg en matsked fyllning mitt på
vinbladet, vik in kanterna och rulla ihop. Vinbladsdolmarna ska rullas
ihop hårt för att hålla ihop när de kokas. Lägg vinblad i botten på en
vid kastrull. Packa vinbladsdolmarna tätt i ett lager. Häll vatten i
botten av kastrullen (knappa vindolmarnas höjd), saft från en halv
citron och en skvätt olja. Lägg över en tallrik så att
vinbladsdolmarna hålls på plats i botten på kastrullen. Koka på svag
värme tills riset är klart. Tiden varierar beroende på rissort, men
runt en halvtimme. Serveras som de är tillsammans med en klick
yoghurt.

Vad gör vi mer än vinbladsdolmar?

Ett stenkast söder om mitt sommarkollo ligger kusinernas sommarkollo. Det är märkligt, men det måste skilja en eller ett par växtzoner däremellan. På kusinernas sommarkollo växer allt från vinbär i regnbågens alla färger, till tryffel och vindruvor. Ni förstår vilken pallningspotential vi talar om. Fotot ovan är för övrigt från i somras, där undertecknad är paparazziförevigad under sin stöldturné, utrustad med korgen i högsta hugg. Men, utan att alldeles försvinna i sommarminnen, så tänker det jag fråga er om era bästa vinbladstips. Vad gör ni av vinbladen, och hur?

Ett ljuvligt sötpotatismos

Jag vet inte om det har gått inflation i 10-poängarna i det röda köket, men på sistone har vi fått många nya favoriträtter här hemma. Vad sägs om kryddstarka kycklingklubbor serverade med ett snällt och lent sötpotatismos? Tänk att jag som aldrig varit något fan av potatismos, skulle gå och förälska mig i ett ljuvligt sötpotatismos. Otippat, men ändå inte alls. Carl tror förresten att jag skojar när jag säger att det vi ska äta det här moset varje vecka året ut. Vi får väl se.

Ett ljuvligt sötpotatismos
400 g sötpotatis
400 g potatis
grönsaksbuljong
1 dl grädde
1 dl mjölk
1 klick smör
0,5-1 tsk salt
1 krm vitpeppar
riven muskotnöt
1 krm torkad timjan

Skala och dela sötpotatis och potatis i mindre bitar. Koka mjuk i grönsaksbuljong alt lättsaltat vatten. Häll av vattnet. Stöt potatisen och rör ner grädde och mjölk. Smaka av med kryddor,och 1 msk smör om du vill.

Kryddstarka kycklingklubbor
Lägg 750 g kycklingklubbor i en smord ugnsform, med skinnsidan nedåt. Pensla med rapsolja och toppa med salt, paprikapulver (gärna den starka varianten) och torkade chiliflingor. Snåla inte med kryddorna. Tillaga i mitten av ugnen i 150 grader. Efter 45 min, vänd på kycklingklubborna och krydda andra sidan. Ställ in i ugnen ytterligare 30 min ungefär. Kycklingen är färdig när det inte kommer rosa saft om du skär mot benet, kycklingen ska ha en innertemp på 80 grader.

Kycklingreceptet är för 2 personer, dubbla om ni är fler. Sötpotatismoset räcker till 3-4.

Veckans mat i det röda köket

Här kommer veckans matsedel. Slug som jag är har jag placerat de ugnsrostade jordärtskockorna på veckans sista dag. Det betyder att vi gemensamt har nästan en vecka på oss att komma på vad som är allra godast att serveras till jordärtskockorna. Det vinnande förslaget belönas med ett vykort i brevlådan.

Veckomatsedel
Mån Saffranspasta med fisk
Tis Vegetarisk pastalåda med fetaost
Ons Risotto med butternut squash och getost, toppad med kantareller
Tor Mormors zucchinisoppa med rökt sidfläsk
Fre Jhinga puri, räkor med pooris
Lör Kryddstarka kycklingklubbor och sötpotatispuré
Sön Ugnsrostade jordärtskockor