Ett officiellt uttalande rörande getosten

Till alla er som tipsade om getostrecept, så vill jag bara meddela att vi nu har börjat beta av julklappsgetosten. Vi började dock på enklast möjliga vis med en vad-som-finns-i-kylskåpet-pastasallad. Riktigt gott blev det! Apropå gott förresten, så fick jag den gigantiske getosten av min norske kusin. Någon dag efter julafton fick han för sig att söka på ordet ”getost” här på sidan och hittade uttalanden av fröken picki själv i stil med ”vissa saker vill man gärna tycka om, fast de egentligen inte är någon favorit”. Ibland vill man bara sparka picki på tårna, för det där är ju varken smidigt eller för den delen särskilt sant längre. Jag vill därför ta tillfället i akt att göra ett officiellt uttalande: 2010 var året jag lärde mig tycka om getost, på hedersord.

Pastasallad med getost
Vänd ner grovhackad getost i nykokt pasta, så att osten får smälta lite lagom. Servera med lämpliga kylskåpsfynd, exempelvis lammkorv, tunt skivade morötter, borlottibönor, grovhackade soltorkade tomater och favoritoliver. Toppa med en näve ruccolasallad för grönskans skull.

Mina getostfavoriter
Kikärtsgaspacho med spenat- och getostfyllda bröd
Risotto med butternut squash och getost

Lergrytan flyttar in igen!

Under julledigheten har vi hunnit med att laga kyckling i lergryta ett flertal gånger. Jag gillar principen att stoppa all mat i en gryta, nästan glömma bort den, och sen är det färdigt att serveras! Det går inte att komma ifrån att jag känner mig som en trollkarl varje gång. Nu är det visserligen ganska många år sedan vi använde lergrytan som flitigast, men under en period vill jag minnas att vi lagade mat i den var och varannan dag. Vi bakade till och med bröd i grytan. Fina tider var det. Men nu är vi lite ringrostiga kan man säga och behöver tips på era lergrytefavoriter. Receptbomba mig, tack.

Havtornssorbet, 10 poäng!

Ni som har hängt med här ett tag vet kanske att i det röda köket sätter vi poäng på allt vi äter. På nyårsaftonskvällen bad jag farfar sätta poäng på havtornssorbén på en skala 0-10. Farfar fattade galoppen och delade ut 10 poäng utan tvekan. Helt rätt svar, det här är verkligen en 10-poängare. Att han sen delade ut 12,5 poäng till efterrätt nummer 2, pannacotta med havtornssås, tycker jag inte får ta någon ära ifrån sorbén. För det här är den godaste sorbé jag någonsin ätit, så är det bara.

Havtornssorbet
4 dl vatten
2-3 dl socker
2 dl saft från pressade havtorn
saft från en citron
äggvita från två ägg

Koka vatten och socker tills sockret är upplöst. Pressa saften ur tinade havtorn (en potatispress fungerar utmärkt). Blanda sockerlagen med havtornssaft och saft från citron. Vispa äggvitorna håtill ett hårt skum, och vänd ner i sorbén. Ställ bunken i frysen, ta fram ett par gånger och vispa med elvisp. Räcker till ungefär 10 portioner (receptet kan halveras).

Recept från fina boken Havtornsrecept. Boken härstammar från Gräsö, precis som bären.

Mer havtornsinspiration
Pickiläsarnas bästa havtornsrecept

Årskrönika 2010

I januari läste vi gamla Allers och Hemmets Veckotidning från mitten av förra seklet. Och så dammade vi av ett gammalt favoritrecept, klappgröt. Jag tog min magisterexamen i nutrition, lite drygt två dygn senare stämplade jag in på läkarprogrammet. Om jag är riktigt klok? Nä, jag tror faktiskt inte det.

I februari bakade vi semlor i miniformat, lika ljuvligt goda som söta.

I mars for vi till Paris för att hämta hem våren. Mitt första möte med Paris var en 10-poängare! Vi betade av en del av alla-era-Paris-tips, åkte Metro kors och tvärs, åt baguetter och strosade. Och så imponerade Carl på mig med sin franska när han lyckades med konststycket att beställa in 12 macaroner på Amelies fik (från filmen Amelie de Montmartre).

 I april gick den traditionsenliga påskknytisen av stapeln. Jag gick bet på gissa-vad-det-är-i-maten när Karin bjöd på sina mjuka finn crisp-rullar.

 I maj kom värmen, och med värmen vaknade allt till liv. Vi höll oss utomhus och tillagade nässlor på olika vis.

 I juni gjorde vi granskottssirap. Samtliga (utan undantag) som besökte oss i somras, fick stoppa näsan i glasburken och dofta. Somliga hoppade högt av förskräckelse. Till slut avnöjt vi sirapen till amerikanska pannkakor, förtrollande gott!

 I juli trädde vi smultron på strån…

…sen for på turné i söda Sverige. Årets bästa dygn tillbringade vi i Danmark, där vi badade oss från Köpenhamn till Gilleleje. Vi lyssnade på ett otal Sommar i P1, läste böcker och åt oss mätta på fisk i alla dess former.

Augusti inleddes på sommarkollot i Finland, vi plockade bär i tusental, fiskade kräftor och firade pickipickis 3-årsdag med att inviga tidernas tjusigaste utekök.

I augusti fick vi även oväntat och ovälkommet sjukdomsbesök. Jag kramade mamman hårdare än någonsin förr, och mamman i sin tur virkade den finaste engelska konfekt som någonsin skådats.

 I september plockade vi orangea bär. Nyponen blev nyponsoppa och havtornen smakar vi först ikväll, i form av en nyårsaftonsefterrätt.

I oktober startade vi en insamling till Cancerfonden. I samma veva efterlyste jag tips på rosa mat, och oj vad med tips ni delade med er av! Vi åt allt mellan rosa(stekt) potatis till rödbetspesto och rosa kanelbullar.

I november kom Carl hem från Gotland med en bit tryffel, men jag föll inte pladask. På torsdagsmorgnar började jag ställa klockan tidigt, för att laga mat i radion. I premiäravsnittet kokade vi bästa äppelglöggen.

I december tog jag mig vatten över huvudet och drog igång en favorit-i-repris, en adventskalender i chokladformat. Jag kan konstatera att vi fortfarande är mätta och att det kommer dröja långt in på nästa år innan ni ser ett chokladrecept på picki igen. Det är mitt nyårslöfte till er.

Gott Nytt År,
önskar Tina, Carl och pickipicki-fågeln

Baka på finska!

Häromdan skickade jag in Carl i det röda köket för att inviga min fina muminbakform, med ett recept på finska i handen. Medveten om att det skulle kunna sluta hursomhelst blev jag mycket belåten över resultatet. Den observante (läs: finsktalande) kanske uppmärksammar att något saknas på bilden om man jämför med vad som står i receptet. Men jag kan (som en ledtråd till er andra) intyga att mumin faktiskt blev vit tillslut. Gör som Carl vetja, utmana dina finskakunskaper (eller gissningsförmåga). Apropå ledtrådar så fick han endast en sådan, och ni ska få samma för rättvisans skull; rkl betyder matsked.

Muumin banaanikakku
1 muna
0,5 dl sokeria
0,25 dl juoksevaa margariinia tai öljyä
3 rkl survottua banaania tai omenamarmeladia
1,5 dl vehnäjauhoja
0,5 tl leivinjauhetta
1 tl inkivääriä tai 2 tl kardemumma
koristeluun:
tilkka sitruunamehua tai vettä ja tomusokeria

Vatkaa muna ja sokeri vaahdoksi, lisää juokseva margariini, banaanisurvos sekä keskenään sekoitetut kuivat aineet. Tasoittele taikina voideltuun ja korppujauhotettuun muumivuokaan ja kypsennä kakkua uunin alaosassa 175 C n. 20 min. Sekoita nestetilkka ja tomusokeri tahnaksi, pane se muovipussin yhteen nurkkaan ja sulje pursotimeksi. Leikkaa nurkkaan pieni reikä ja koristele jäähtynyt muumi. Silmiksi voit lisätä strösselit, pienet namit tai hopeakuulat.

Receptet är för övrigt till en halvliters form, men kan dubblas.

En vegetarisk skafferitömning

Vore jag smart så borde det kanske heta att det här var skafferitömningen som blev en helt okej mellandags-middag. Men i sanningens namn handlar det nog mer om att vi har hamnat i någon slags efter-jul-koma och helst inte vill ta oss till mataffären. Det är tur att vi har ett rejält stycke julklappsgetost i kylskåpet, den torde hålla oss mätta hela vägen in i 2011. Apropå det förresten, alla finfina getostrecept lämnas i kommentarsfältet nedan, tack på förhand.

På-ett-ungefär-såhär-pasta
Koka pasta för 2. Riv fyra morötter grovt. Fräs en halv finhackad gul lök i lite rapsolja, tills löken är mjuk. Tillsätt morotsrivet och fräs lite till. Klipp ner grönkål. Tillsätt 1,5 dl grädde + 1,5 dl vatten, 0,5 grönsaksbuljongtärning och rivet skal från 2 apelsiner. Smaka av med svartpeppar, ett uns kryddpeppar och ev lite salt om det behövs. Låt puttra en liten stund. Rör ner den färdigkokta pastan. Toppa med rostade solroskärnor och goda gröna oliver.

Julkort och tackkort i ett!

Till alla läsare, här kommer en sen julhälsning från oss i det röda köket, inklusive pickipicki-fågeln. Hoppas att ni har haft fina juldagar, med god julmat, snöänglar, lugn och ro. Själv hann jag aldrig med att baka farmors pepparkakor, men det kanske är det mellandagar är till för? God fortsättning till er allesammans!

Psst, insamlingen till Cancerfonden stänger den sista december. Men jag vill redan nu passa på att säga tusen tack, för har ni sett på maken att vi mer än dubblade det uppsatta målet? Tack alla nära, kära, bekanta och obekanta som bidragit till insamlingen. Erbjudandet om kom-och-ät kvarstår fortfarande, om inte så lovar jag att åtminstone bjuda på en snöängel till var och en av er.

Trolla med julmatsrester!

Har du ätit för många knäckebrödsmackor med julskinka och senap, men har fortfarande alldeles för mycket julskinka kvar? Gör lite julquesadillas vetja!

Julquesadillas
Lägg ett lager med julost på ett tortillabröd. Lägg på tunna skivor julskinka och bred över senap efter behag. Toppa med ost och överst ytterligare ett tortillabröd. Lyft över quesadillan i en torr stekpanna på medelvärme. Låt steka någon minut på varje sida, osten ska smälta och tortillabröden ska få fin färg. Passa noga så att de inte bränns. Klipp quesadillan i ”tårtbitar” och servera dem nygräddade.

Fler tips
Pitabröd med jullovsfyllning
Tunnbrödrulle med lax och pepparrotsvisp